Hemmaplan vs bortaplan i Superettan

Vad säger statistiken om hemmafördelen i svensk fotbolls andradivision?

Att hemmaplan spelar roll i fotboll är något de flesta tar för givet. Publiken, de invanda omklädningsrummen, det välbekanta underlaget: allt bidrar till en känsla av trygghet som borde översättas till resultat. Men hur stark är hemmafördelen egentligen i just Superettan? Och har den förändrats de senaste åren?

Vi har gått igenom hemma- och bortatabellerna från de tre senaste avslutade säsongerna – 2023, 2024 och 2025 – för att se vad siffrorna faktiskt visar. Data är hämtad från Sportstatistik.nu och täcker samtliga 240 matcher per säsong.

Hemmalag vinner oftare – men trenden pekar nedåt

Under de senaste tre säsongerna har hemmalaget i Superettan konsekvent vunnit fler matcher än bortalaget. Men skillnaden minskar. Säsongen 2023 stod hemmalagen för 112 segrar mot bortalagets 65. Året efter, 2024, var bilden nästan identisk: 111 hemmavinster och 65 bortavinster. Säsongen 2025 hände dock något intressant – hemmalaget vann 101 gånger medan bortavinster klättrade till 74.

Matchutfall per säsong (240 matcher)

Hemma- och bortatabeller i Superettan 2023–2025.

Siffrorna visar att hemmaandelen sjönk från knappt 47 procent till drygt 42 procent mellan 2023 och 2025, samtidigt som bortavinster ökade från 27 till nästan 31 procent. Andelen oavgjorda låg stabilt kring 26–27 procent alla tre åren.

Poängskörd: hemma vs borta

Ett annat sätt att mäta hemmafördelen är att jämföra den totala poängskörden från hemma- och bortamatcher. Här räknar vi ihop samtliga 16 lags poäng från hemma- respektive bortatabellen.

Hemmafördel beräknad som (hemmapoäng – bortapoäng) / bortapoäng.

I samtliga tre säsonger har hemmalaget tagit runt 55–58 procent av de totala poängen. Hemmafördelen minskade något 2025, i linje med den ökade andelen bortavinster. Ändå kvarstår mönstret: att spela hemma är fortfarande värt i snitt cirka 1,5 poäng mer per match jämfört med bortaplan.

De bästa hemma- och bortalagen

Statistiken blir extra intressant när man tittar på enskilda lag. Västerås SK FK – som vann serien både 2023 och 2025 – var exceptionellt starka på hemmaplan båda åren. Säsongen 2023 tog de 34 av 45 möjliga hemmapoäng med 10 vinster på 15 matcher. Två år senare, 2025, var de ännu bättre: 37 hemmapoäng med 11 vinster och 4 oavgjorda – inte en enda hemmaförlust under hela säsongen.

Kalmar FF 2025 matchade Västerås hemmapoäng (37) men med en annan profil: 12 hemmavinster och bara 1 oavgjort, men 2 förluster. Det som verkligen stack ut med Kalmar var deras otroliga bortastyrka: 27 poäng på bortaplan utan en enda förlust (6 vinster, 9 oavgjorda). Det var seriens mest imponerande bortalinje och en av de starkaste bortaprestationerna i Superettans moderna historia.

GAIS utmärkte sig 2023 som ett ovanligt bortastarkt lag. Med 28 bortapoäng och 8 bortavinster var de den säsongens klart bästa bortalag och gjorde dessutom hela 33 bortamål, vilket var fler bortamål än flera lag hade gjort hemma och borta sammanlagt. Det var en nyckel till deras andraplats och uppflyttning det året.

I andra änden av skalan hittar vi lag som Skövde AIK (2023, 6 bortapoäng på 15 matcher), Östersund (2024, 6 bortapoäng) och Umeå FC (2025, 7 hemmapoäng); lag som saknade en stabil grund att bygga resultat ifrån oavsett arena. Gemensamt för dessa var att de tillhörde tabellens bottenskikt, vilket bekräftar att ett lag som inte kan prestera hemma – eller borta – sällan överlever i serien.

Varför minskar hemmafördelen?

Att bortavinster ökar i Superettan är i linje med en bredare trend inom europeisk fotboll. Forskning har under det senaste decenniet visat att hemmafördelen gradvis minskat. Det är en utveckling som påskyndades under pandemiåren 2020–2021 då matcher spelades inför tomma läktare.

Några möjliga faktorer bakom den minskande hemmafördelen i Superettan kan vara att lag i allt högre utsträckning reser och förbereder sig professionellt. Bättre analys av motståndare genom video och data gör att bortalag kan anpassa sin taktik mer effektivt. Det är också möjligt att variationen i planunderlag, som tidigare kunde vara en stor hemmafördel, har minskat i takt med att klubbar investerat i bättre anläggningar. Dessutom kan domarna ha blivit mindre påverkade av publiktryck, delvis tack vare VAR-debatter och ökat fokus på domarkonsistens.

Statistik för den som vill fördjupa sig

Hemma- och bortastatistik hör till de mest grundläggande verktygen för den som analyserar fotboll på allvar. Att kunna identifiera mönster, som att ett lag vinner 73 procent av sina hemmamatcher men bara 27 procent borta, ger en helt annan förståelse för matchutfall än att bara titta på totaltabellen.

Den typen av insikter är värdefulla för alla som följer Superettan, oavsett om man är supporter, statistiknörd eller någon som gillar att testa sin matchanalys i praktiken. För den som vill ta steget från passiv tittare till aktiv bedömare finns det gott om möjligheter att använda statistiken som beslutsunderlag. Betting på fotboll är ett exempel på hur man kan omsätta sin kunskap i handling, och hemma/borta-statistik är ofta en bra utgångspunkt för den som vill göra mer informerade bedömningar.

Hemmaplan räknas fortfarande

Hemmaplan i Superettan är fortfarande en fördel. Över tre säsonger har hemmalagen i snitt tagit runt 57 procent av alla poäng och vunnit mellan 42 och 47 procent av sina matcher. Men trenden visar att fördelen sakta minskar. Bortavinster ökade från 65 stycken 2023 och 2024 till 74 stycken 2025, och riktigt starka bortalag som Kalmar FF och GAIS har visat att det går att dominera oavsett arena.

För den som vill förstå Superettan på djupet – och kanske även inför kommande säsong – är hemma- och bortasiffrorna en utmärkt startpunkt. De berättar inte hela historien, men de avslöjar mönster som totaltabellen döljer.